Vänner
Ska på bio om en stund. Tessie gjorde mycket fina avtryck på choffes vita tröja. Inget smart drag dock.
Linnea, Nocklas och Becka är på ingång. Sedan blir det Pirates 3. Lillsyrran säger att den ska vara den bästa av de tre. Hope so. Orkar inte med en kass film på bio igen. Sist var det Spiderman tre. Den var inte mycket att hänga i busken direkt.
Flippar på tangentbordet. För en gångs skull så kan jag tänka mig att låta Choffe köpa en ny teknikpryl.
Puss och kläm.
Underbart spöregn
Just som när man tagit ut hästen för att ladda för terräng så öppnar sig himlen. Nice.
Duktig femåring är vad jag har. Nollade terrängen med fyra sekunder för långsamt. Om han inte hoppat så fruktansvärt högt över hindrerna så hade tiden inte varit några problem. En femteplacering blev det.
Duktiga oss.
Bangång. Mamma, Jag och Tessie. Tecno är också med. Syns kanske inte..Kaminskij in action.
koppar brunt eller guld brunt
Tack och lov att jag får kärleksbesök under Filosofi B kursen som ska läsas nästa termin. Tack och lov.
Inget party idag inte. Som vanligt övergiven, av den jag verkligen trodde var partysugen. Linnea Jobbar o pojken är i Örebro. Och Ida.. Ja hon är ju på en tråkig grillning med hennes jobbiga bror. Det var tydligen inte så trist.
Ensam och övergiven idag. trist.
ciao
Fas A
Full galopp i mål.
Lilla Nisse sköter sig så bra. Jag kan däremot inte förstå hur en liten kille med en häst som inte går i form och som bara är allmänt trist att titta på kan få mer procent än min lilla Nisse. Himlans attans småglin. Himlans attans bedömningssport.
Nollade banhoppningen också, terrängen blir svår imorgon, för att vara lätt. Mycket kan hända.
Fest ikväll eller? call me!
Google rock!
Apropå det där
Ska tävla imorgon. Jag är inte ens laddad. Varför får jag inte fram energin?
Hela huset är invarderat i detta nu, vi har idolmaraton. Kul faktioskt. Visste du att Darin ruskar på håret 87 gånger under tiden han sjunger Bad. Det hör till säger Linn. Sure dude.
Kackel i hönsgården i vårt vardagsrum just nu, Danny blev just utröstad. Swartling är sur. OH NO.
Det är ensamt. Önskar att Christoffer var hemma, hemma hos mig idag.
Varför i hela friden är jag så egoistisk? Varför vill jag hålla honom tätt tätt intill, utan att släppa honom ifrån mig.
Ego.
Alla förtjänar vi att få koppla av, umgås och bara ha kul. Att få slappna av.
Jag vill inte vara en rabiat kärring men det är så jag känner mig just nu. Jag vill kunna ha den där harmoniska känslan om att allt är bra även fastän han är uppe o hälsar på Mollgan. Festar, det är lugnt, jag är inte svartsjuk och avundsjuk. Inte alls. Jo det är klart att jag är.
Dumma mig! Släpp det! Utåt är jag en stark och förstående individ. Inuti är jag så egotrippad att jag knappt vill erkänna det för mig själv. Jag unnar honom verkligen den här lilla weekenden på ett alldeles unikt sätt. För det är just det han är värd. Att få vara sig själv och utan mig ett tag. Bara han och grabbsen. Jag vill känna harmonin i kroppen. Intalar mig hela tiden, det är mig han älskar, det är mig. Men samtidigt så kryper oron och avundsjukan i nacken på mig. Fortfarande, efter två år.
Jag unnar dig verkligen det här christoffer.
Håll en tumme för mig i helgen pojkar och flickor. Jag behöver det mer än någonsin nu. Känner mig så omotivired och ensam.
Du slog mig
Jag har inte orkat hålla ut hela vägen. Skolan sket sig totalt. Jag försökte göra ett ryck denna terminen, men det gick åt skogen, till och med svenskan, den som jag för övrigt brukar ha så lätt för. I år har edt kännt som att allt jag försökt skriva har jag verkligen behövt pressa bläckpennan för. Tur att det inte var blyerts för då hade allt bleknat bort innan första meningen varit fördigskriven.
Dagen började bra. Låg och myste, med en aning av ryggont, kommer verkligen i perioder det där. Sedan trskade jag upp, kletade lite mascara på ögonfransarna. Skulle ju gå på stan. Önskade att jag hade haft en vattenfast mascara, hade på känn att jag behövde det just i dag.
Bullkalas på svenskan. Jag tittade bara på dem. Luktade faktiskt nybakat. Jag drack min Brämhults och kände tårarna bränna. Melvin. Det är fan det enda jag kan koncentrera mig på!
Den goa svenskaläraren försökte faktiskt ruska tag i mig. Håll talet nu ! Vilket jävla tal. Jag är tom får inte fram ett ord. Bara sorg. Grät lite igen. Han fösökte förstå.. klart att det inte går att förstå med en lipande elev som inte kan berätta. Dumma mig!
Göteborg var nog inte redo för en nedstämd Sandra, med en vrålsnygg pojkvän och en überhet flickvän vid var sin sida spatserade jag längs kungsgatan. Jag blev faktiskt glad, även om jag inte hittade skor förän tåget nästan gick.
Söta Linnea har ångest över sin fina gula klänning. Jag vill också klä i gult. Hon köpte två (2) par skor! Mycket fina. Choffe köpte en brun slips, en ny assnygg telefon, inte alls avundsjuk, och även han ett par skor. Linnea ansåg att telefonen var ett bra inköp eftersom att hon fick Choffes gamla, däremot så vet jag att hon gärna ville ha expediten på köptet, ingick inte det i köpet av ny telefon?
Hela dagen kan summeras med att tre underliga individer med siktet på kläder slutade upp med fyra par skor. Duktigt
Jag blev glad. Jag är glad när jag tänker på det! En fin dag idag.
Btw, säger man en BH flera BHs eller en BH flera BHar. För det fick jag köpt idag, två stycken BH.... (?)
Sittandes på ändan
Pratade en lång stund med Linnea. Det är så underbart att ha någon att snacka skit med. Idag var det faktiskt viktiga saker att prata om. Om att shoppa på onsdag och att fixa håret innan studenten.
I kväll blir det pizza, och jag kommer att vara lika förslappad som hunden är. Liggandes i fosterställning, slumrandes och drömmandes. Så underbart.
Ser bussen rulla förbi utanför, det regnar, igen. Kollar på någon form av supernanny med fyra skrikande barn. Varför skaffar man sig så många barn om man inte klarar av att ha ett barn? Det är ju inte rättvist mot ungarna. Måste byta kanal, jag anser att jag hade kunnat göra allt det där bättre än vad the nanny gör, men utan erfarenhet så ve jag nog inte alls vad det hela handlar om. Men en sak har jag fattat, om man har barn och inte sätter reglerna redan från början, tro fan att ungarna blir jobbiga och skriker så fort de inte får som de vill.
hej hopp, här kommer jag duschen!
Sting, som i stingrocka
Sting rimmar på ting som i ingenting. Tingeling.
Låg i solen och läste Tyskungen. Önskade jag kunde göra en bokrescension (har fortfarande inte kommit på om ordet är rättstavat eller ej) om Camilla Läckberg, men jag vet att minst två andra i klassen skriver om någon av hennes böcker.
Jag jobbar fortfarande på min, om Bröderna Lejonhjärta, jag önskar inget hellre än att vara klar.
En sannolikt skön men sur helg. Tävlade igår. Det var en sådan undebart skön känsla. Jag kände mig oövervinnerlig. Men ta mig tusan. Clear Round, i fälttävlan? nu börjar faktiskt världen gå för långt. Där snoddes jag på en andraplats och en fin blå rosett. Istället fick jag lomma hem efter två timmars väntetid, med en vit ful rosett till minne av en bra runda.
NO SHIT.
Skulle följt med sötaste vännen idag till det rosa och gröna landet, men snuvades lite på det kan man säga. Vill ville jag, eller vill. Men min kära mor gav mig hedersuppdraget att ge de 22 fyrbeningarna käk. Ajaj Kapten.
Förlåt gumman.
Jag skulle vilja skriva ett tal, eller jag måste skriva ett tal.
Jag skulle vilja göra ett tacktal. Ett tacktal där jag skulle tacka min sötaste söta vän Linnea, för att hon är sådär himlans bra på allt. så där vuxen och målmedveten som man vill vara när man snart ska springa ut ur skolan. Hon finns alltid där vid min sida och stöttar mig i både solsken och ösregn. Det är henne jag kan ringa, storlipandes för ingenting, eller massa ting klockan halv tre på natten. Hon är så snäll så hon svarar nej jag sover inte. Gör du visst det..
Hon är alltid så där cool, kommer på ordvitsar och latjar runt och är bara glad, och ordentlig. Plockar undan efter sig. Hon är hjälpsam och alltid trevlig. Jag vill tacka henne för att hon har växt som person för mig, hjälpt mig att förstå vem jag är och vad jag gör på den här jorden. Jag som trodde att jag skulle få gå ensam resten av mitt liv.
Linnea du är en underbar och sann vän.
Sedan så skulle jag också vilja tacka min underbara pojkvän. Han som alltid finns där för mig när allt annat är både bra och ibland riktigt uselt. Jag skulle vilja tacka honom för att han står ut med mina humörsvängningar. Jag skulle kunna dyrka honom för att han har gett mig en andra chans och lärt mig så mycket om vad som är viktigt i livet. Ibland önskar jag bara att jag var bättre på att visa det. Han är så fin och generös, snäll och smart. Det enklaste och igentligen det enda som jag skulle behöva säga är, Tack. Tack för att du finns.
Och den tredje individen jag skulle vilja ha med i mitt tacktal. Det är M. En gla' skit. Det är han som har tagit mig dit hän jag är idag inom ridsporten. Kanske lite som individ och människa också. Utan honom hade jag inte varit någonting, bara en liten lort. Precis som skorpan säger i bröderna lejonhjärta.. Jag gör det, jag är ingen liten lort.
När jag ser på M nu, så ser jag sorg, men ett stort försök till glädje, han njuter av de små betydelsefulla tingen i nuet, jag tror att han vet vad som väntar, eller inte riktigt just exakt vad som väntar, men han vet att det aldrig kommer att bli som vanligt igen. Han kommer aldrig vara så där seg i dressyren mer. Eller så där fjantig och nonchalant i banhoppningen, inte heller kommer han stå och stegra för att han vägrar knalla in i startfållan. Nej, det kommer aldrig ske igen. Han kommer inte längre att galoppera över ängarna i hisnande tempo med mig på ryggen. Jag kommer aldrig mer få komma i mål med tårarna sprutande och ett leende från ena örsnibben till den andra, inte med honom i alla fall. Jag vill så gärna tacka honom för allt han har lärt mig. Jag vill minnas honom utan att gråta, men än är jag inte redo. Jag gråter, gråter dels av lycka men mest av sorg.
Jag vill inte ta studenten, jag vill inte gå ut. Ju närmre studenten jag är desto närmre ett farväl av M.
Varför allt på samma gång?
Bröderna Lejonhjärta någon?
Fröken someone kommer snart hit, dags att reda ut gammalt gruff antar jag. Man inser nog inte hur mycket man tycker om någon innan den personen försvinner, däremot kan jag inte påstå att jag har saknat henne. Jag har ju aldrig haft så kul som jag haft haft det senaste halvåret. Du o jag Alfred.
Jag har lämnat in UF, det gick skit, jag fick göra ett prov i Små B som också gick skit eftersom att jag fick reda på det samma dag som det skulle göras. Jag har gjort matte B och företagsekonomi proven, som intre heller dem gick bra.. Jag har gjort KUHI arbetet, kanske jag lyckades lite med det då.. tveksamt, nu är det bara svenskan kvar.. jag måste prestera bra där, annars lyckas jag inte.. ÅNGEST.
Ciao
Hejja hejja
Om att komma ingenstans
Jag svor för mig själv igår att jag skulle stanna hemma tills jag var klar med arbetet, och eftersom att jag började kl 13.00 idag, så trodde jag verkligen att jag också skulle kunna sitta och spela hockeyspel med mina vänner.. men nej. Jag är inte klar och jag måste sova nu, är helt slut i huvudet.
Jag har jobbat hur mycket som helst med arbetet, men det syns fan inte!! Känns inte som att jag kommit någon stans heller. Jag tror inte att Arne någonsin kommer att bli nöjd. Så jag har inte kommit någonstans, eller i alla fall inte mycket med mitt arbete, och jag har inte kommit härifrån heller.
Måtte jag få inspiration tills imorgon. Jag vill vara klar!!
Godnatt alla.
Ångest!
Jag är verkligen dödens.
Tror inte att det blir något linnea imorgon, Nocklas ska åp sin brors födelsedag, han är förslåten, men de andra två då? de ska kolla hockey, okej då.. det är ju trots allt semi, men vi kan ju var ahos mig och grilla efteråt, kanske.. jag är faktiskt relativt ensam, dvs min familj är bjudna till grill hos Heidi.. vi kan grilla här?!.. men det är för jobbigt för pojkarna ändå antar jag.. det är ju hela 20 minuter hem till mig.. men ja ja. jag vill inte supa den här helgen. Är inte på G. tror faktiskt att jag stannar hemma tills mitt arbete är färdigskrivet.
Jag kräks.
Att prioritera
Igår borde jag prioriterat mina ekonomiprov framför matten, synd att man inte fick välja om den ordningen. Enda uppgiften jag visste att jag kunde, kom självklart sist, så smart som jag är, rör jag ihop allting och lämnar in skiten till arne och ursäktar mig, han måste verkligen tro att jag ljuger honom rätt upp i facet när jag innan har sagt att jag fattar.. fattar jag?
Så, nu ska vi se hur mycket jag har att göra till nästa vecka, jag har ett tal, en bokresension, fyra reflektioner och någon annan stencil, och det bara i svenska. Sedan ska mitt UF arbete in, och eventuellt ett småföretagarprov.. Hoppas jag slipper för jag orkar inte mer.!
Måste plugga denna fina regniga fredag. Jag önskar att jag hade hunnit till skolan.. Men ack nej.
ciao
-none-
Är jag så svår att förstå? Är jag verkligen ett svin, den ene säger si den andre så. Jag vet inte ens om jag var med.
Petar i spånet med vänsterhanden, förgulnade lösnaglar, ser ut som den värsta rökare. Jodopax.
Hur kan saker och ting gå så fel, bara för att två personer ska firas. Det blev ingen Limo, synd.
Jag försökte hålla humöret uppe, men istället så gick jag hem och grät, jag grät floder. Mycket känslor just nu och ingen stans att göra av dem, Jag mår så dåligt och tror på allt du säger. Jag sväljer det, jag är en dålig människa.
Hur blev det så? det var inte jag som skrek av raseri, slog i väggar, hoppades på att hitta någon stackare att slå ner, för det får man en kick av. Det var inte jag. Jag var den som satt med ryggen mot väggen och grät i mitt eget knä.
Jag kommer alltid krypandes tillbaka, jag älskar ju dig. Men jag ville inte vara så rädd som jag var igår. Du är min trygghet, eller var, just nu vet jag inte vilken sida jag står på. Jag har bett om ursäkt för något jag knappt är säker på att jag gjort, Du har bett om ursäkt för att du var arg, men räcker det? menar du det? betyder det något? Kommer det att bli bättre? Jag vill inte känna mig ägd, du vet att jag kommer tillbaka, rädd för att förlora dig.
För en tid sedan satt vi ute, du med min kompis och jag med dina och du sa, Det känns så skönt, jag vet precis vart jag har henne och hur mycket hon älskar mig så jag behöver inte vara orolig.
Hur är det nu? jag är rädd, rädd för att göra fel, säga fel, tro fel, rädd för att vara fel. Jag önskar jag kunde lyckas, att jag var en stark tjej, och inte en verkling. Mitt själförtroende är nästan borta, låt mig någon gång få försöka tala om vad det är jag menar, utan att du vänder och vrider på det, och utan att du ska tycka synd om dig.
Vi har det jobbigt båda två. Jag är ledsen för att jag förstörde din födelsedag.
