Den bengaliska bengeten Burre

Jag fick precis ett rus, ett ryck ett infall.
Längtan är stor, jag vill tillbaka till grundskolan, sista året, nian. Det var stort!
Tänk dig att komma in i en sal som på en kvarts rast förvandlats till ett hav med toapapper. Runt bord och stolar, utrullade rullar på hela golvet. Sjukt ekonomiskt och praktiskt.

En ny dag nya upptåg, den här gången hela 20  minuter rast, läraren öppnar dörren och får ett sammanbrott. Salen är en djungel fylld med exotiska träd, krukor stora som basketkorgar, jord och apor. Ni kan räkna ut faktan själva.

Det var underbara tider, för att inte tala om luncherna. Förstår du, min skola var inte som alla andra skolor, vi hade matvagn, ni hade Bamba, cooling där!
Vi hade också tre killar, Knatte Fnatte och Tjatte som alltid var lika ivriga att hämta maten, för att då kunna gå tjugo minuter tidigare från lektionen, inte fattade resten av klassen varför eftersom det bara tog fem minuter att hämta vagnen, men så låg läget.

Det konstiga var också att killarna inte åt av maten? Why? nej det är en gåta eftersom de alltid hämtade maten då det var god mat, Och varför räckte aldrig maten de dagarna?
På fredagar, då det var soppa, satt det bara stilla vid sina bänkar och vek pappersflygplan alternativt tecknade serier.

Sanningen kom på avslutningen då Knatte Fnatte och Tjatte höll avslutningstalet.
Varför åt de då inte när det var god mat? Jo för de hade kutat i korridorerna i ilfart in på handikappstoaletten och käkat så mycket de bara orkade för att sedan komma bort och servera resten av klassen! Omtänksamt killar!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0