Börjat ramla ner i svackan igen

Japp det har jag, segat och legat av mnig lite. Jag har inte något direkt flyt i mitt skrivande. Big no about the flow.

Jag har dragit på mig en dudnerförkylning och eftersom mitt jobb är så underbart hade jag hoppats på att någon annan kunde leka hero of the day, men jag får vara hjälte åt mig själv. Tack för den!

Frågade halvan om hon kunde ta två av lektionerna med hon whinade om att hon var trött, stackars henne. Verkligen.
Jag har tryckt i mig ett par ipren, knarkat nässpray, påbörjat min process om att hosta upp mina lungor och snorat på grannens tröja. Han är snäll han, klappr mig på huvudet och säger att jag är söt och snäll när jag är sjuk, eftersom jag inte orkar bråka med honom.



Stod utanför grannens hus och hade en ganska livad konversation om att tvätta hans bil. Grått är ganska fint på en bil, om inte bilen ska vara svart.
Jag fick en kram, och i fönstret ser jag Mamma granne och hennes kompis Lassemannen, gömda bakom var sin gardin. De väntar på en scen. Ett filurande, tisslande och tasslande.

Lassemannen kommer ut och ropar hejvillt "Bättre att gå till stallet, där kan man hångla, mycket när ingen ser ".
Vem é du?
 Inte alla negrer på fältet där i alla fall.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0