Sandrewmethronome

Jag verkligen avskyr er som ska kommentera och signerar med Anonym.
Ni pekar på mig, skrattar åt mig, och fullkomligt egentligen skiter i mig. Sedan finns det de som faktiskt bryr sig, som orkar lyssna på mig när jag skrattar eller gråter. De som vill hålla handen och gå på bio. De som orkar hänga med mig en hel helg i stenungsund när jag tävlar. Det är dem där som förgyller livet och som gör att jag faktiskt snart är över den här skiten.



Fotograf: Linnea Fagerholm :)

I fredags pratade jag ut med vännen som är vän med han som inte talade sanning. Underbart.
Vi kom fram till att vår relation inte var så drabbad som vi först trodde för si så där ett år sedan. Skönt.

Det var utgång i Onsdags, och ja på Valand, jag och Bäret, vi var röd och lila. Det är sp mycket lättare att klä ut sig än att klä upp sig. Du får egentligen samma blickar, men med en förklädnad får du ofta ett leende och en grym komentar om att man varit rolig och helt grym som faktiskt fick in för det där med Halloween temat, trots att det var tre dagar för tidigt.

Pratade också med kassören, han har nu ett namn, Jocke. Familj och två barn på fem och två år. Jag undrar fortfarande hur gammal killen är då han ser ut att vara 23. Läskig.

***

I lördags och söndags var det debut i MSV dressyr, det slutade med att jag och Nisse tog tre placeringar av fyra möjliga, kan det ha blivit bättre?
Jag hade världens bästa hästskötare och coach, Linnea, som jag vackert hämtade och lämnade i göteborg och stax efter det la mig i fel fil så det blev ca 30 min stadskörning på den via centralstationen. Inte så lätt att vända med bil och trailer. Bra jobbat, eller hur Linnea??

Föresten.
Jag glömde nämna min nya karriär inom working equitation; något i stil med nedan;



Nej, nu ska jag och min hålla-handen-på-bio-brud åka till ridsportbutiken i Sisjön, ska bara duscha och klä på mg först och jag har ca 15 ganska så exakta minuter på mig..